EU-direktivet om tidsrapportering från 2019 representerade en betydande förändring i hur arbetstimmarna registreras och hanteras i de länder som har implementerat reglerna. Medan många ser direktivet som en fråga om regulatorisk efterlevnad innebär det faktiskt en verklig möjlighet att förbättra sitt arbetsgivarvarumärke och främja anställdas välmående. Och just det kommer vi titta närmare på i den här artikeln.
Grunden i direktivet är att arbetsgivare i EU ska inrätta ett objektivt, tillförlitligt och tillgängligt system för att registrera sina anställdas arbetstimmar. Systemet är utformat för att säkerställa efterlevnad av arbetsrättslagar, särskilt de som rör arbetstid, rastpauser och övertid. Målet är att skydda anställda från överarbete och säkerställa att de får rättvis ersättning för sin tid.
Företag förväntas följa och rapportera flera viktiga värden, inklusive:
Det kan till en början verka som att tidsrapportering framförallt är ett sätt för chefer att övervaka sina medarbetare. Men det finns positiva aspekter också. Gräver man lite djupare finns det flera viktiga anledningar till att det kan vara smart att registrera arbetstid:
Även om det kan vara ett efterlevnadskrav ger EU-direktivet om tidsrapportering företag och HR-avdelningar en spännande möjlighet att förstärka en positiv arbetsplatskultur. Genom att fokusera på transparens, medarbetarnas välmående och en hållbar arbetsmiljö, kan företag öka sin attraktivitet som arbetsgivare med mer nöjda och engagerade medarbetare som resultat. Detta proaktiva tillvägagångssätt för anställdas välmående är inte bara en juridisk skyldighet – det är en strategisk fördel i dagens konkurrensutsatta talangmarknad.
I Sverige finns ännu ingen tidsplan för att införa EU-direktivet, men i Danmark till exempel förväntas de nya reglerna att träda i kraft 1 juli 2024.
Här kan du läsa mer om tids- och frånvarorapportering i Sympa.